Analysis of Sharing Economy Services : Initial Findings from Sharing Cities Sweden

In this paper, we analyze different types of sharing economy services. The sharing economy is a wide concept where many types of activities and services can be included. Overall we aim to identify recurrent patterns but also similarities and differences between different types of sharing services. We discuss a multitude of different services, e.g. car pools, bike pools, sharing of tools and equipment, sharing of land for farming, sharing of parking and homes, and co-working spaces. It is a mix of different set ups regarding if it is commercial or community driven, type of service provider, usage fee or for free, open or closed access

Environmental effects in road planning : An evaluation of the strengths and weaknesses of the effect assessment

Detta arbete har genomförts i samarbete med Vägverket Region Mitt med syfte att utvärdera hur bedömningen i de samlade  effektbedömningarna är genomförda. En samlad effektbedömning är ett dokument som ska sammanfatta vilka effekter ett vägprojekt kommer medföra utifrån befintliga dokument. Bland annat brukar den samlade effektbedömningen bedöma miljöeffekter utifrån en upprättad miljökonsekvensbeskrivning. I den samlade effektbedömningen ska både de effekter som kan värderas monetärt och de som inte kan värderas ingå. Ett flertal miljöeffekter som påverkan på naturmiljö, markanspråkstagande och barriäreffekter är svåra att värdera monetärt och hamnar då under ej prissatta effekter. Dessa ska utifrån det som framgår av exempelvis miljökonsekvensbeskrivningen bedömas. Då bedömningen blir individberoende utförs de med varierande kvalitet. Handledningen för den samlade effektbedömningen säger att ej prissatta effekter av betydelser ska ingå och att en motivering ska ges. Det medför att upprättaren av den samlade effektbedömningen själv måste sortera ut de effekter som bör ingå. Det gör att de samlade effektbedömningarna blir subjektiva då påverkan av en effekt kan tolkas olika. Den samlade effektbedömningen upprättas av konsultfirmor på uppdrag av Vägverket och i denna studie har två regioner, Mitt och Sydöst med respektive konsultfirmor jämförts. 16 projekt ingick i studien, 8 projekt från Region Mitt och 8 projekt från Region Sydöst. I studien låg fokus på de miljöeffekter som påvisades och de dokument som granskades var miljökonsekvensbeskrivningar samt de miljöeffekter som finns beskrivna i de samlade  effektbedömningarna. För att systematiskt ta fram vilka effekter som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningarna har en innehållsanalys använts. Resultatet från studien visar att ingen samlad effektbeskrivning fullständigt speglar de effekter som framgår i  miljökonsekvensbeskrivningarna. Majoriteten av de samlade effektbedömningarna har bedömningar som godkänts med anmärkning medan några blev underkända. Det går utifrån studien inte att påvisa någon större skillnad mellan regionerna utan den handledning som finns för den samlade effektbedömningen används likartat i båda regionerna. Vissa brister i den samlade effektbedömningen kunde påvisas som bland annat att begränsningen av antal sidor sänker kvalitén, att vissa indikatorer som används är för omfattande samt att måluppfyllelsebedömningen för miljömålet är svårgenomförbar som den i dagsläget är utformad. Vägverkets verksamhet ska sträva efter att uppnå de transportpolitiska målen och de projekt som genomförs bör därför bidra mot de långsiktiga målen. Några av de åtgärdsförslag som rapporten mynnade ut i var att sidantalet och där med innehållet bör ökas. Detta för att få ett mer utvecklar innehåll som på ett representativt sätt kan avspegla de effekter som vägprojektet medför. Andra förslag var att hänvisningar till miljökonsekvensbeskrivningen skulle underlätta granskningen av den samlade effekt beskrivningen, att några indikatorer som används bör delas upp då de i dagsläget är för omfattande samt att  måluppfyllelsebedömningen för miljömålet bör ses över då dess omfång är för stor

Digital School : Communication and Learning

Covid-19 medförde att skolundervisningen behövde flytta sin verksamhet till distans, för att minska på smittspridningen. Det resulterade i att alla studenter och lärare behövde flytta arbetet till det digitala. Rapportens syfte är undersöka hur kommunikationen mellan lärare och studenter har påverkats när utbildning sker digitalt. Rapporten undersöker även hur inlärningsprocessen hos studenter påverkas av att utbildningen är på distans. Studien bygger på en induktiv ansats där intervjuer genomfördes med nio stycken studenter och tre stycken lärare samt en dokumentundersökning. Dokumentundersökningen utgjorde rapportens litteraturkapitel och intervjuerna som genomfördes bildade rapportens empiri. Empirin användes sedan för att analysera den litteratur som samlades in. Resultatet visar på skillnader hur studenter uppfattar att kommunikationen är i dagsläget samt hur lärarna uppfattar situationen. Studentens kommunikation med läraren har försämrats då den har uteblivit helt eller övergått till en svårtolkad textkonversation. Lärarnas upplevelser är att kommunikationen har förflyttats till Zoom. Studentens inlärning har visats sig ha en negativ effekt under en digital utbildning då hemmiljön har många störningsmoment. Covid-19 resulted in schools needing to move their operation to a distance education, to reduce the spread of the Covid-19 virus. It resulted in all students and teachers needing to adapt to a digital environment. The purpose of the report is to gain an increased understanding on how the communication between a teacher and a student is affected, when the education takes place remotely. The report also examines how the learning process affects students when they have to study remotely. The report builds on an inductive approach where interviews were conducted with nine students and three teachers and also a document survey. The document survey constituted the literature chapter and the interviews who were conducted formed the reports empirical. The empirical was later used for analyzing the literature that was collected. The result points out the difference between how students perceive the communication today and how the teacher perceives the situation. The student's communication with the teacher has deteriorated as it has disappeared completely or turned into a difficult text interpretation conversation. The teachers' experiences are that the communication has been moved to Zoom. Student's learning has shown to have a negative effect during a digital education, because in a home environment there are a lot of distractions.

Umeå : Contributing to sustainable growth and inclusivity through the sharing economy

Over the past 50 years Umeå has displayed constant growth, making it the fastest-growing region in northern Sweden. It is therefore crucial that Umeå grows with regards to environmental, social, cultural and economic aspects. Sharing City Umeå, which is a test-bed for the sharing economy, is focusing on innovative solutions for shared mobility, green spaces, resource efficiency, sustainable consumption and supporting the local sharing ecosystem and entrepreneurs. One key question for Umeå is to understand the different roles in the sharing economy for the municipality, companies, NGOs and citizens to support, enable and deliver sharing services in the city. It important to understand how different sharing solutions is contributing to the Global Sustainable Development Goals and the local sustainability goals in Umeå. The test-bed solutions that are successful will be implemented both in new city districts and in existing infrastructure and processes

An Evaluation Framework for the Dual Contribution of Action Research: Opportunities and Challenges in the Field of Operations Management

The aim of this paper is to analyze the dual contribution of action research (AR) both for research as well as business practice, and how this methodology puts into practice a win-win collaboration between researchers and practitioners. In order to get this, we define three specific objectives: first, we develop an evaluation framework to assess the contribution of AR methodology for research and practitioners in the field of management. Second, we use this framework to evaluate the dual contribution of AR in the specific field of operations management (OM) through a systematic literature review, which allows to analyze a set of 62 papers. Third, we identify opportunities and challenges to enrich the dual contribution of AR studies in OM. Main findings show that the evaluation framework developed represents a tool that may be useful to assess the dual contribution of any study based on AR in the field of management. Besides, the analysis of AR in the field of OM highlights that most of the papers identified are focused on “theory building” (research) and “implementation” (practice) as there are studies that have used AR to develop contributions based on “theory testing” and “theory elaboration,” and also in terms of “diagnosis” and “proposals.” Finally, this study signals that, with the aim to assure research rigor and relevance of practitioners’ contribution of AR studies, it is relevant to give one step ahead and to develop actions such as the use of AR as a metamethodology, to highlight those relevant findings in the whole AR cycle and to develop tools and mechanisms that strengthen its dual contribution, in terms of both research and practice

External validation and recalibration of an incidental meningioma prognostic model - IMPACT: protocol for an international multicentre retrospective cohort study

Introduction: Due to the increased use of CT and MRI, the prevalence of incidental findings on brain scans is increasing. Meningioma, the most common primary brain tumour, is a frequently encountered incidental finding, with an estimated prevalence of 3/1000. The management of incidental meningioma varies widely with active clinical-radiological monitoring being the most accepted method by clinicians. Duration of monitoring and time intervals for assessment, however, are not well defined. To this end, we have recently developed a statistical model of progression risk based on single-centre retrospective data. The model Incidental Meningioma: Prognostic Analysis Using Patient Comorbidity and MRI Tests (IMPACT) employs baseline clinical and imaging features to categorise the patient with an incidental meningioma into one of three risk groups: low, medium and high risk with a proposed active monitoring strategy based on the risk and temporal trajectory of progression, accounting for actuarial life expectancy. The primary aim of this study is to assess the external validity of this model. Methods and analysis: IMPACT is a retrospective multicentre study which will aim to include 1500 patients with an incidental intracranial meningioma, powered to detect a 10% progression risk. Adult patients ≥16 years diagnosed with an incidental meningioma between 1 January 2009 and 31 December 2010 will be included. Clinical and radiological data will be collected longitudinally until the patient reaches one of the study endpoints: intervention (surgery, stereotactic radiosurgery or fractionated radiotherapy), mortality or last date of follow-up. Data will be uploaded to an online Research Electronic Data Capture database with no unique identifiers. External validity of IMPACT will be tested using established statistical methods. Ethics and dissemination: Local institutional approval at each participating centre will be required. Results of the study will be reported through peer-reviewed articles and conferences and disseminated to participating centres, patients and the public using social media